Betyg och bedömning

Från och med höstterminen i årskurs 6 får eleverna i grundskolan betyg. Betygen ska spegla hur mycket eleven kan om ämnet vid tidpunkten när betyget sätts.

Eleverna får betyg i alla ämnen de undervisas i utom språkval. Där får de i stället betyg från och med höstterminen i årskurs 7.

När läraren sätter betyg utvärderar de elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A till E är godkända betyg medan betyget F innebär ett underkänt resultat. Betyget F används inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller inom särskild utbildning för vuxna.

Sätts i slutet av kursen eller terminen

Ett betyg är en bedömning av med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven för varje ämne. Läraren sätter betygen i slutet av varje kurs eller vid terminsslutet.

Om läraren inte har något underlag för att göra en bedömning på grund av att en elev har varit frånvarande, får eleven inget betyg. Det markeras med ett streck (–) i betygskatalogen och betygsdokumenten.

I kunskapskraven står vad som krävs för att få de olika betygen.

Betygen A, C och E

För att få betygen A, C och E ska elevens kunskaper motsvara hela kunskapskraven för det betyget.

Betygen B och D

För att få betygen B och D ska eleven ha uppnått hela kunskapskravet för betygen C och E, och dessutom ha bättre kunskaper om de flesta delarna av ämnet.

Betyget F och streck (–)

Om eleven inte har tillräckliga kunskaper för att få godkänt i ämnet, ska läraren sätta betyget F. Om läraren däremot inte har tillräckligt med underlag för att bedöma elevens kunskaper eftersom eleven har varit frånvarande, sätts i stället ett streck (–). Streck är alltså inget betyg, medan F är ett underkänt betyg.

Att inte få ett betyg i ett ämne kan få konsekvenser för eleven, till exempel för att uppnå kraven för gymnasieexamen. Därför rekommenderar Skolverket att skolan ska vara restriktiv med att ge streck i betygsdokumenten.

Om ett betyg blir fel

Att sätta betyg är en myndighetsutövning, och ett betyg kan inte överklagas. Men om betyget innehåller uppenbara fel kan det rättas av rektorn. Det kan till exempel handla om att fel betyg har skrivits in i betygskatalogen av misstag.

Det finns också bestämmelser som säger att skolan kan ändra betyget om det är uppenbara fel på grund av nya omständigheter eller någon annan anledning. Det kan till exempel vara att ett underlag inte har tagits med i bedömningen. Då kan betyget ändras, men bara till ett högre betyg.

Ändringen ska kunna göras snabbt och enkelt, och det ska inte behövas någon utredning för att göra den. Den eller de lärare som har satt betyget ska göra ändringen. Rektorn kan också fatta beslutet om läraren som har satt betyget har slutat.

Kunskapskraven

Kunskapskraven utgår ifrån ämnets långsiktiga mål och viktigaste innehåll. Kvaliteten på elevens kunnande beskrivs med olika värdeord, och läraren bedömer vad de olika orden innebär i sammanhanget.

Från bedömning till betyg

Betygen som sätts ska spegla hur mycket kunskaper eleven har om ämnet när kursen eller terminen är slut. Under terminen samlar läraren in information och underlag för att kunna bedöma elevens kunskapsnivå, eftersom eleven oftast inte kan visa upp alla kunskaper precis vid betygssättningen.

När det är dags att sätta betyg gör läraren en analys av de olika underlagen hen samlat på sig under terminen, och jämför elevens kunskap med kunskapskraven.