Mentorer ska hjälpa unga ur destruktiva miljöer
Fryshuset arbetar med unga och deras uppväxt, och med att förmedla de ungas perspektiv. I Hörby har de två uppdrag: de ska dels kartlägga de ungas situation, dels vara mentorer åt ett par ungdomar som socialtjänsten valt ut. Mentorskapet innebär att den som är ung och har behov av stöd kan få en vuxen mentor med liknande bakgrund, och Fryshuset har goda erfarenheter av att nå unga på det sättet.
– Fryshuset har lyckats bättre än myndigheter och andra eftersom vi är mer anpassade till individen. Om man ska hårddra det så ska man må dåligt mellan måndag och fredag, för det är då man kan få kontakt med myndigheterna. Men demonerna kommer på natten, säger Johnny Eriksson på Fryshuset.
Därför ska Fryshuset vara där ungdomarna är, på de tider de är där. De ska vara på Hörby marknad och andra platser där unga befinner sig på fritiden, de ska ta kontakt med idrottsföreningar och andra samlingsplatser, och de ska röra sig ute på kvällar och helger. De tror att de har en ingång till de ungas värld som skola och socialtjänst saknar.
– Vi symboliserar inte makt. För unga i utanförskap smälter skolan, socialtjänsten och andra myndigheter samman till ett samhälle de står utanför, men då kommer vi och tar dem i handen och säger att nu går vi in i samhället igen, säger Johnny Eriksson.
Noggrann kartläggning
Fryshuset ska också göra en kartläggning av hur Hörbys ungdomar uppfattar sin situation och sina möjligheter inför framtiden. Kartläggningen innefattar alla ungdomar, och Fryshuset kommer också att prata med föreningslivet, föräldrar, skolpersonal kommunanställda och andra som har kontakt med unga. Resultatet blir en oberoende undersökning av hur unga har det i Hörby.
– Det handlar inte bara om att hitta negativa saker. Vi vill också se vad som är positivt så att vi kan ge en signal till politiker och tjänstemän om vad ungdomarna tycker är bra, så att de vet vad de kan jobba ännu mer med, säger Johnny Eriksson.
Kartläggningen görs i tre steg:
- Uppsökandet, där Fryshusets personal lär känna de unga och undersöker vilka behov de har, och hur de ser på sin framtid i Hörby.
- Workshops med ungdomarna, tjänstemän på kommunen, polisen, föreningslivet och andra som har mycket kontakt med unga.
- En rapport där Fryshuset sammanfattar de olika förslagen på förbättring som de har fått från människorna de pratat med i steg 1 och 2.
Mentor med liknande erfarenheter
Mentorn som ska jobba med ungdomarna som socialtjänsten sett ut väljs ut av Fryshuset efter noggranna kontroller. Dels görs det sedvanliga utdraget ur belastningsregistret, dels får mentorn visa upp vilka utbildningar och erfarenheter hen har. Just erfarenheterna är viktiga, för ungdomarna matchas med mentorer som har en liknande historia.
– Om den unge har hamnat i MC-gäng, till exempel, kan mentorn vara en före detta biker med akademiskt kunskap, säger Johnny Eriksson.
Den unge får ett visst antal timmar per månad med mentorn som sedan trappas ner, och enligt Fryshuset har 100 procent av de unga som haft en mentor avbrutit sin kriminalitet. Men siffran ska tolkas med lite försiktighet eftersom det riktiga resultatet inte syns förrän efter sju år, och så länge har inte programmet funnits än.
Viktigt med samarbete
Men trots goda erfarenheter finns det svårigheter. En av dem är att den unge fortfarande har nära till den destruktiva miljön i en liten ort som Hörby, till skillnad från en större stad där den unge till exempel kan flytta till en annan stadsdel.
– Det destruktiva finns kvar i en liten by. Annars flyttar vi ungdomen bort från det destruktiva, men här finns det ju kvar, säger Johnny Eriksson.
Just därför är det viktigt att de gemensamma krafterna, som skola, kommun och andra vuxna runt ungdomen, arbetar för att hjälpa den unge på rätt kurs.
Bahare Mohammadi Andersson leder projektet och är länken mellan Fryshuset och kommunen. Det var hon som kom på att Fryshusets mentorsprogram och kartläggning skulle kunna hjälpa unga ur destruktiva miljöer.
– I november och december 2016 märkte vi av oroligheter bland ungdomarna. Då samlade socialchef Eva Klang-Vänerklint alla insatser från olika förvaltningar med fältare och räddningstjänst. Men vi vill också göra något mer långsiktigt, säger Bahare Mohammadi Andersson.
Flera sätt att nå fram
Fryshuset är noga med att säga att de vill nå alla unga för att kartlägga deras behov, även de som inte brukar vara ute på byn på kvällar och helger. De vill också ha kontakt med ungdomar som idrottar och finns i föreningslivet, nyanlända och ensamma ungdomar som isolerat sig. För att nå de sistnämnda behövs förenade krafter.
– För att nå ungdomar behöver vi att samverka vidare ha ett nära samarbete med kommunen, tjänstepersonal, föreningsliv, skola, föräldrar, socialtjänst och andra viktiga personer i ungdomens nätverk. Det behövs för att få en bred bild av ungdomars livssituation och för att förstå och kartlägga behovet som individen har. Det i sin tur behövs för att vara säker på att det görs relevanta insatser för de unga och unga vuxna, säger Jisif Soumah på Fryshuset.