Hemtjänst

Omsorgsbehovet i ordinärt boende kan vara så omfattande att skälig levnadsnivå inte längre kan garanteras i det egna hemmet samtidigt som kostnaderna för insatserna övergår årskostnaderna för en placering i särskilt boende. Riktlinjerna för insatser i ordinärt boende har därför uppdaterats och en övre gräns för hur många insatstimmar som kan beviljas har införts för att kunna garantera behov av bland annat trygghet, kontinuitet, individanpassning och tillsyn.

124 timmar är gränsen för när socialsekreteraren kommer att lyfta frågan med den enskilde medborgaren. Den enskilde kan ha både mer och mindre än 124 timmar när frågan tas upp för översyn av behovet.

Beräkning av timmarna görs av utföraren dvs hemtjänsten, diskussion kan ibland behövas föras med andra yrkesprofessioner för att gå igenom medborgarens behov och förmågor. Om man kommer fram till att medborgarens behov, förmågor och prognos framåt är bestående eller försämrade görs en individuell prövning av hjälpbehovet.

Riktlinjen om 124 timmar kommer inte att tillämpas då den enskilde befinner sig i livets slutskede och själv önskar bo kvar i hemmet. Att vara i livets slutskede bedöms närliggande i tid av läkare och gäller de absolut sista dagarna eller veckorna av ens liv.

Beräkningen av timmar utgörs av körtid samt alla samlade insatser, både omvårdnads- och serviceinsatser, som den enskilde är beviljad enligt socialtjänstlagen och där behoven är bestående över tid, inte tillfälliga. Om en person har avlastande insatser, som till exempel avlösning i eller utanför hemmet eller dagverksamhet, kommer det att tas med i bedömningen eftersom medborgaren annars skulle behövt insatser i hemmet.

Tiden för ordinerade insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga från sjuksköterska eller rehab personal, räknas inte in i dessa timmar.

Socialtjänstlagen är uppbyggd på frivillighetsprincipen, vilket innebär att insatserna inte är tvingande. Den enskilde har alltid möjlighet att säga upp vissa insatser som den själv bedömer kunna prioritera bort eller tillgodose på ett annat sätt. Frivillighetsprincipen framgår av 1kap.1§ SoL, som bland annat anger att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Trygghetslarm är inte planerade och räknas inte in i tiden. Om det är återkommande, frekventa larm kan det vara en indikation på att beviljade insatser inte är tillräckliga.

Dubbelbemanning innebär att det krävs två medarbetare för att utföra vissa moment. Behovet av att ha personal dygnet runt är då ofta stort. Dubbelbemanning sker efter bedömning av rehab personal, detta innebär att det är två personal som hjälper den enskilde vid förflyttningsmoment. Bedömningen utgår från att medborgarens vårdbehov vid förflyttningsmomentet är av så omfattande karaktär att förflyttningar med stöd av bara en personal bedöms för riskfyllt för medborgaren och personal. Varken personalen eller den enskilde kan välja bort dubbelbemanning vid förflyttningar.

Om dubbelbemanning krävs vid många insatser kan det bli nödvändigt att se över den övergripande vårdsituationen för att kunna garantera skälig levnadsnivå i hemmet.

Det är tiden som varje medarbetare tas i anspråk som räknas.

För de som närmar sig eller går över 124 timmar per månad, informerar ansvarig på hemtjänsten berörd socialsekreterare som i sin tur bokar ett möte med den det berör för att informera om att behovet av insatser (inklusive körtiden) bedöms övergå eller närma sig kommunens politiskt tagna riktlinje.

Diskussion förs med den enskilde kring vilka alternativ som finns att välja på dvs ansöka om särskilt boende eller om ingen ansökan om särskilt boende görs, planeras insatserna i hemmet fortsättningsvis till max 124 timmar per månad inklusive körtid.

Ansökan om särskilt boende tas emot av socialsekreterare som utreder och gör en individuell prövning av den enskildes behov och förutsättningar.

Från det att den enskilde erbjuds ett särskilt boende har kommunen tre månader på sig att verkställa beslutet. Vi följer kontinuerligt befolkningsprognos, beläggningsgrad samt hur många som står i kö till särskilda boenden.

När behovet av hemtjänst inklusive körtid uppgår till mer än 124 timmar per månad bedöms omsorgsbehovet vara så omfattande att skälig levnadsnivå inte längre kan garanteras i det egna hemmet och eller om det kan räknas som god ekonomisk hushållning.

Den enskilde ska i stället erbjudas att ansöka om särskilt boende. Ansökan tas emot av socialsekreterare som utreder och gör en individuell prövning av den enskildes behov och förutsättningar. Ansökan kommer med största sannolikhet sluta med ett bifall på särskilt boende.

Om den enskilde tackar nej och inte ansöker om särskilt boende, planeras insatserna inklusive körtiden fortsättningsvis till max 124 timmar per månad.

Enligt kommunallagen ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Av förarbetena till socialtjänstlagen framgår att vid bedömning av vilken insats som kan komma i fråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter så som den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål.

I prejudikaten från Kammarrätten i Jönköping 2013-12-18, mål nr 156–14, bedöms en kvinnas behov bäst kunna tillgodoses på särskilt boende. I denna dom hänvisas det även till prop. 2000/01:80 s. 91, där det fastlås att enskild inte kan välja insats oberoende av kostnad utan insatsen måste jämföras med kostnaden för andra insatser som bedöms kunna tillgodose behovet.

Vårt arbete vilar fortfarande på principen god och nära vård i hemmet, likaså utförandet av insatser utifrån det rehabiliterande synsättet, för en ökad delaktighet och självständighet hos den enskilde. Fokus ligger på den enskildes resurser/styrkor och vi arbetar kontinuerligt med att stötta vid behov, men inte ta över. Detta beskrivs närmare i den enskildes genomförandeplan. Vårt mål är att den enskilde ska kunna bo kvar i ordinärt boende så långt det är möjligt så länge vi kan tillgodose en skälig levnadsnivå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning.